söndag 31 oktober 2010

Blommande rosor

Här är ytterligare kort från när rosorna blommade.

"Så målar vi rosen röd, så målar vi rosen rööööööd!" Eller nej, det har vi ju inte gjort, men det hade vi kunnat göra med den vita:

Tycker den är så fin den vita rosen, eller gula, eller vilken slags färg det nu är den har.

Skördetid

Eftersom jag har varit seg med att lägga in bilder det sista kommer här även foton från när det var skördetid i rabatten:


Här är våra fina gröna äpplen. Tycker det ser så mysigt ut med nyckelpigan som solar sig på bladet.


Västeråsgurka, vi fick massors massor! Några av dem lade vi in hela och några skivade vi och åt tillsammans med leverpastej. Ett par skivade finns fortfarande kvar. Smaskens.

Morötter! Dessa har vi använt när vi bakat morotsbröd. Det finns fortfarande kvar morötter i rabatten, men med tanke på hur vädret varit det sista så undrar jag om de går att äta...



Ärtor är också gott. Tyvärr har vi varit glömska, trots att det har funnits massor ute i rabatten har vi inte ätit så många som vi borde. Detta ska vi absolut bättra på till nästa år! Undrar om de går att torka och sen göra såna där marackas av?

Halvar har gått i ide...

Jag vet ännu inte om detta är slutet på Halvars sorliga saga... En dag i augusti tittade jag ut genom fönstret och såg att alrunan inte var på sin vanliga plats, vilket fick mig att rusa ut. Halvars kruka låg på marken, jord låg skvätt lite runtomkring. Roten hade blottats, såhär såg Halvar ut:


Jag lade tillbaka Halvar i krukan och lade i mer jord. Det var spännande att se hur roten såg ut, men samtidigt undrar jag hur alrunan klarat sig. Förmodligen har det varit en katt på bordet som vält ner den. Jävla katter som springer överallt, hade man fått lov att skjuta dem med soft airgun så hade jag varit den förste att göra det. Hoppas den slickade på Halvars blad och blev dålig i magen (Halvar är ju dödligt giftig). Ett par veckor var allt bra med Halvar och ingenting speciellt hände. Alrunan hade överlevt kattattacken. Det kan tyckas att jag är bra elak som skyller på en katt, men ingen vind i världen hade kunnat välta ner en kruka när alla andra stod kvar. Däremot reserverar jag mig för att det ev. kan ha varit en grävling (!).

Senare började Halvar att förtvina. Inget vatten i världen gjorde bot på detta, dessutom ska ju Halvar inte ha för mycket vatten, han är ju annars van vid medelhavsklimat.

Ytterligare några dagar sedan var Halvar helt borta. Nu undrar jag om alrunan finns kvar. I första hand är det ju en rot. Jag kanske måste avvakta till våren nu för att se om det kommer upp någon mer Halvar. Just nu känns det väldigt tomt.

Man kan göra smycken av alruna, men då måste man torka roten och det skulle kännas hemskt, Halvar är ju en del av mitt fönster nu. Däremot funderar jag på att odla en eller två alrunor till längre fram. Får se.